Plan Colombia. Del 1 – Kriget mot kokan

Sedan år 2000 har USA ett biståndsprojekt i Colombia vid namn Plan Colombia. Det som utåt framhålls som en fredsplan, verkar i praktiken mer vara en krigsplan som framför allt gynnar USAs intressen. För den som inte nöjer sig med den officiella bilden kommer här en serie i tre delar om verkligheten bakom Plan Colombias fasad.

Plan Colombia introducerades år 2000 av Clinton-administrationen. Projektet har tre mål:

• Att hjälpa Colombias dåliga ekonomi.
• Att reducera Colombias kokaodlingar med 50% på fem år.
• Att avsluta Colombias väpnade konflikt.

Nu, drygt sex år senare, kan vi konstatera att inget av målen har lyckats särskilt väl. Fortfarande lever 63% av befolkningen i fattigdom – i rurala områden är siffran 85%. När Plan Colombia inleddes fanns det 140 000 hektar kokaodlingar, tre år senare var det 165 000 hektar. Dessutom har kokaodlingarna spritt sig över landet. Medan de tidigare främst fanns i några departement i södra delarna av landet återfinns de nu i 23 av Colombias totalt 32 departement och Colombia producerar fortfarande 80% av världens kokain. Genom att förstöra kokaodlingarna som finansierar FARC-gerillan och samtidigt stärka militären skulle även konflikten få ett slut. Kort sagt, det har inte fungerat så bra.

Vi börjar med kokan. Sättet att bekämpa kokaodlingarna är att giftbespruta dem från flygplan. Giftbesprutningarna sker överallt där misstänkta kokaodlingar finns, sedan förra året även i nationalparker efter påtryckningar från USA. Besprutningarna på gränsen till Ecuador är en känslig fråga och nu överväger Ecuador att anmäla Colombia för vad de anser kan liknas vid kemisk krigsföring.

Giftet som används tillverkas av storföretaget Monsanto och marknadsförs som ”det mest använda växtgiftet i världen”. Dosen som används vid koka-besprutningarna i Colombia är dock fem gånger högre än den rekommenderade och det finns alltså inga garantier för att den inte ger skador på såväl miljö som människors och djurs hälsa. Det finns dessutom rapporter som visar att cellförändringar och hudfläckar är mycket vanliga hos människor som bor i de här regionerna.

Det är nämligen så att det inte bara är kokaodlingar som besprutas. Av rädlsa för beskjutning från gerillan sker besprutningarna från över 30 meters höjd. Den rekommenderade höjden är 3 meter, eftersom det över den höjden finns risk för att det inte är det som ska besprutas som verkligen blir besprutat, då det kan driva iväg med vinden. Dessutom besprutas mycket större områden än nödvändigt, och odlare får sina banan-, majs- och andra odlingar av födogrödor förstörda på samma gång. Matodlingar totalförstörs, men kokaplantorna är motståndskraftiga och om de huggs ned till roten direkt efter besprutningen växer de upp igen sen.

Vilka är då dessa knarkproducenter? Framför allt är det fattiga bönder, som ofta inte har något annat val för sin överlevnad, som odlar koka tillsammans med några matgrödor. Det är dessa människor som får sitt levebröd förstört, sina vattendrag förorenade, sig själva och sina familjer duschade av gift med jämna mellanrum och sina hus beskjutna (jo, för besprutningsplanen mejar med maskingevär runtomkring sig samtidigt som de besprutar för att inte attackeras). Det är de som tjänar absolut minst och får lida absolut mest i ”kriget mot knarket”. Till synes, för ingen nytta alls.

Vad leder detta till i ett större perspektiv, och vad är det egentligen för intressen som kan tänkas ligga bakom? Fortsättning följer…

(Andra intressanta inlägg om: Colombia, USA, Plan Colombia, kokaodling, besprutning, kokain)