Tortyren i Argentina i 2000-talstappning handlar inte om militärer i uniform och hemliga fängelser och försvinnanden. Tvåtusentalets torterare är läkare och annan sjukvårdspersonal och företrädare för rättsväsendet som i egenskap av självutnämnda moralens väktare tar sig rätten att sätta sig över såväl lag som vanlig medmänsklighet för att bestraffa de kvinnor som enligt deras moralmätare begått den yttersta synden. Eller så är det bara vanlig maktkåthet och kvinnoförakt. Deras offer är ofta fattiga kvinnor som i desperation avslutat sina oönskade graviditeter med fara för sina egna liv.
Detta är ett axplock av livshistorier jag har hört på olika seminarier och debatter.
–
Hon kom till akuten en lördag för att hon hade sådan smärta i magen att hon inte visste vad hon skulle ta sig till, och dessutom började hon få feber. Men där vägrade läkarna hjälpa henne, eftersom hennes symptom enligt dem tydde på att hon hade gjort abort. Hon skulle lida. Kom tillbaka på måndag, var beskedet hon fick. På måndagen återkom hon. Diagnos: Brusten blindtarm.
–
Hon var så desperat över sin oönskade graviditet att hon inte såg någon annan utväg. Så hon tog en pistol och sköt sig själv i magen. På sjukhuset opererades hon akut och efter operationen fick hon absolut inte röra sig för att operationsärret skulle läka ordentligt. Men när hon sov kom städerskorna för att byta lakan och ryckte dem ur sängen under henne. Bäckenet ställdes med avsikt så långt ifrån sängen att hon var tvungen att resa sig upp för att hämta det när hon skulle kissa. Ingen hjälpte henne. Alla som gick förbi kallade henne mördare.
–
Den 12-åriga flickan blev gravid och efter ett DNA-test på det nyfödda barnet kunde det fastställas att det var hennes 73-årige granne som var fadern och våldtäktsmannen. Trots uppenbara bevis dömdes han inte för våldtäkt vilket hade kunnat ge mellan 15 och 20 års fängelse, utan istället till 4 års fängelse för sexuellt utnyttjande. Enligt rätten gick det nämligen inte att bevisa att det hade förekommit penetration. “Du kanske är som Jungfru Maria”, sa en av de tre manliga domarna till flickan i rättssalen och skrattade.
–
Och otaliga andra historier om kvinnor som kommit till sjukhus efter ofullständiga aborter och förvägrats smärtlindring under skrapningen, för att straffa dem extra för den synd de begått. Eller som fått vänta i timmar, i dygn, på hjälp. Eller som kommit ut ur operationssalen bara för att se polisen där väntandes.
–
Och nej, det här är inte Buenos Aires, den häftiga, kosmopolitiska metropolen. Det här är det andra Argentina, de fattiga provinserna i norr och deras fattigaste invånare utan tillgång till adekvat sjukvård och kompetent rättsväsende och som ofta inte vet att de har rättigheter, vilka rättigheterna är och av vem de ska utkräva dem. Det är inte det turist-Argentina man ser, men det är lika mycket Argentina, om inte mer.
__________________________________________________________________
Konflikt: Syrran frågar sig om män kan vara feminister, Kim Müller om företagets indelning av sina anställda, Reciprocity om en överhettad bolånemarknad, Red Metal om maskning, Redundans om den totalitära liberalismen och Slutstadium om SD och terror.
Ahhhhhhhhhh!
Ge mig ett vapen att använda mot dessa jävla avskum som hatar kvinnor! Det är nazism. Det är människohat i sin renaste form.
Men tack för inlägget sweeto. Kram
hu, det här var ju ingen trevlig läsning. men tack för inlägget syrran.
Livet är, enligt abortmotståndare världen över, heligt, men det gäller tydligen inte kvinnors liv. Inte ofödda barns heller, om de är tillkomna på ‘fel sätt’. Läste senast idag om en påtvingad abort i månad 9 (hejochhå), med anledning av att modern var ogift. Abortmotstånd handlar om kvinnohat, om att få döda kvinnor med hjälp av luddiga referenser till foster. Fyf*n.
Undrar varför inte motståndare till aborträtten kan ta åt sig den här verkligheten. Eller är det så illa att de vet men tycker att signalen om livets helighet är värt detta lidande. För varför är det bara det ofödda barnets liv som är heligt?