De båda Stora Männen som med fast hand leder varsitt land granne med varandra, är så mycket mer lika varandra än de någonsin skulle erkänna, de där som älskar att hata varandra.
Vid en första anblick är de naturligtvis varandras motpoler, Venezuelas vänsterpresident Hugo Chávez och Colombias högerpresident Álvaro Uribe. Men under ytan finns likheter. Först och främst är båda män som älskar makt. Makt, som de gärna utövar och demonstrerar med uppbackning av sina länders militärstyrkor. Makt, som de är beredda att ändra i grundlagen för att få behålla. Såväl Chávez som Uribe sitter sin sista mandatperiod, men ingendera är beredd att ge upp makten riktigt än, och båda två vill få igenom en grundlagsändring för att de ska kunna sitta ännu längre. Chávez har redan förlorat en folkomröstning i frågan, Uribe har inte lagt fram något konkret förslag ännu, och han har inte gjort något explicit uttalande, men det pratas om det, mycket, och allt oftare stöter man på uribista-ungdomar som samlar namnunderskrifter för en grundlagsändring.
Båda två stödjer beväpnade grupper i Colombia, nyligen har det avslöjats att Chávez stött FARC-gerillan med 300 miljoner dollar, och han har vid upprepade tillfällen uttalat sitt stöd för gerillan. Uribe å sin sida älskar att framställa FARC som ondskans axelmakt, medan han gärna glömmer bort att nämna paramilitärerna. Inte utan att man undrar om det har något att göra med hans partis kopplingar till desamma.
Båda är internationella frontfigurer, men medan Chávez stöds av andra nationer i Latinamerika, såsom Kuba, Bolivia och Ecuador, är Uribe USAs president Bushs viktigaste allierade i regionen.
Chávez må vara en pinsam pajas och Uribe en ensam president i Latinamerika, men båda har makt, som de älskar att utnyttja, även med våld, och de har båda tillgång till stora militärstyrkor.
Den kanske största likheten mellan de två är nog till slut att de båda är riktigt obehagliga, var och en på sitt sätt, som till syvende och sist inte är så värst olika.
_______________________________________________________________________________________________
Andra konfliktbloggar: Akuhujan, Autonoma Kärnan, Den Udda Vinkeln, Kim Müller, Petter Partikulärt, Redundans och Syrran. Missa inte heller att kolla in nättidningen Dagens Konflikt.
Andra intressanta inlägg om: chavez, uribe, venezuela, colombia, maktkåthet, presidenter
Är det jätteintressant hur de är som människor? Jag tror man kan utgå från att alla ledare världen över är en viss typ av människor som inte är alltigenom sympatiska.
Det intressanta är väl att fokusera på vilken politik de driver? Alltså vilka människors väl de fokuserar på. Det skulle vara skitintressant om du har koll på Venezuela om du skrev något om vad som händer där.
Hmm, Du upprepar tyvärr gammal propaganda är du tar upp dessa påstådda 300 miljoner som fakta. OEA har sagt flera gånger att de inte köper den USA ledda propaganda. Du får fortsätta att förvara och slicka röven på dina neocons men sanningen är att alla regeringar i Latinamerika, utom Colombia naturligtvis, förkastar de larvigheter som tom och innehållslös propaganda. Efter att du kallar Chavez för en pajas säger mer om dig och dina politiska åsikter än något om honom. Säkert ska du snart prata skit också om Evo. Men det dröjer säkert får du vill säkert framstå som politisk korrekt och dölja alla spår av rasism. Men snart kommer de så kallade liberaler att visa sitt rätta ansikte. (egentligen är ni inga liberaler utan en bunt hycklare som accepterar den ”rätta” diktaturen, för du blev säkert glad när kuppen genomfördes i Venezuela 2002 …du har inte skrivit om det i alla fall)
Open Letter to INTERPOL Regarding Statements on Seized Laptop Documents
June 19th 2008, by Various Authors
Ronald Noble
Secretary General
INTERPOL
200, quai Charles de Gaulle
69006 Lyon
France
SENT BY E-MAIL AND U.S. MAIL ON JUNE 18, 2008
Dear Mr. Noble,
We call on you to retract the following statement, made to the press on May 15, 2008:
“We are absolutely certain that the computer exhibits that our experts examined came from a FARC terrorist camp. No one can ever question whether or not the Colombian government tampered with the seized FARC computers.” (AP, May 15, 2008)
The first sentence appears to lie completely outside the scope of your investigation. In “Interpol’s Forensic Report on FARC Computers and Hardware Seized by Colombia,” there is no indication that Interpol did anything to verify Colombia’s claim regarding the origins of the computer equipment. On page 7, the official report reads, “The scope of INTERPOL’s computer forensic examination was limited to (a) determining the actual data contained in the eight seized FARC computer exhibits, (b) verifying whether the user files had been modified in any way on or after 1 March 2008, and (c) determining whether Colombian law enforcement authorities had handled and examined the eight seized FARC computer exhibits in conformity with internationally recognized principles for handling electronic evidence by law enforcement.”
Since INTERPOL did no investigation as to the origin of these computer exhibits, it would seem inappropriate and wrong for you to state that you are ”absolutely certain” as to where they originated. This could give the misleading impression that INTERPOL’s investigation had actually verified the Colombian government’s claim – which is contested, for example, by the President of Ecuador.
The second sentence is within the scope of the investigation, but it is not clear that the report backs it up. For example, your report states that INTERPOL found ”no evidence that user files were created, modified, or deleted on any of the eight seized FARC computer exhibits following their seizure on 1 March 2008 by Colombian authorities.”
To find no evidence of something is not the same as saying that it absolutely did not happen, or that ”no one can ever question” whether it happened.
In light of the importance of this matter to hemispheric relations, and the importance of INTERPOL maintaining its impartiality in forensic investigations, we ask you to retract the first sentence quoted above, and to clarify and/or retract the second sentence.
Sincerely,
Larry Birns, Council on Hemispheric Affairs – Director
Amy Chazkel, Queens College, City University of New York – Assistant Professor of History
James Early, TransAfrica Forum, and Institute for Policy Studies – Board Member
Sujatha Fernandes, Queens College, City University of New York – Assistant Professor of Sociology
Lesley Gill, American University – Associate Professor in Anthropology
Greg Grandin, New York University – Professor of History; Director of Graduate Studies
Daniel Hellinger, Webster University-Director & Professor, International Relations
Forrest Hylton, New York University – Department of History
Diana Paton, University of Newcastle, UK – Senior Lecturer in Caribbean History
Deborah Poole, Johns Hopkins University – Professor of Anthropology
Gerardo Renique, City College of the City University of New York – Associate Professor of History
Fred Rosen, North American Congress on Latin America – Senior Analyst
T.M Scruggs, University of Iowa – Associate Professor, Ethnomusicology
Sinclair Thomson, New York University- Associate Professor of History
Miguel Tinker Salas, Pomona College- Professor of Chicano and Latin American Studies
Mark Weisbrot, Center for Economic and Policy Research – Co-Director
John Womack, Harvard University- Robert Bliss Professor of Latin American History and Economics
Red Metal: Javisst har du rätt, och när det kommer till konkret politik är det naturligtvis så att Uribe är ondskan personifierad medan Chávez är långt snällare. Men ändå, båda gillar till exempel att basera sig på militärmakt och att intimförknippa sin politik med sina personer snarare än med sakfrågorna.
Marc: Oj, då. Jag visste inte att jag hade gått och blivit liberal. Där ser man. Själv tycker jag att man måste få vara vänster och ändå kunna kritisera andra som kallar sig vänster. Chavéz står inte för det vänstersamhälle som jag drömmer om. Men om du har läst lite mer så har du säkert sett att jag inte förnekar att han har åstadkommit en massa bra, och det ska han ha all credd för. Men bara därför kan i alla fall inte jag blint tillbe allt han gör och allt han står för.
De där 300 miljoner dollarna… Jag trodde inte ett dugg på historien så länge den kom från Uribe, och man kan aldrig veta, det är möjligt att det inte stämmer trots att Interpol garanterat att datorn var Raúl Reyes och ingen manipulerat den. Vem vet. Egentligen kanske det inte är det viktigaste, för om man ser på Chavéz egna uttalanden är han ju inte precis negativt inställd till FARC (förutom hans helomvändning förra veckan, då).
Morales har jag aldrig kritiserat, förutom det jag tycker illa om alla latinamerikanska vänstermän för, abortmotståndet. Det är ett jävla hyckleri att kalla sig progressiv och snacka om rättvisa och jämlikhet osv, och samtidigt förneka halva befolkningen den mest grundläggande rättigheten, den till sina egna kroppar.
Jag vet inte vilken slags ”socialism” eller ”Humanism” tycker du är ok, men jag rekommenderar dig att läsa www. Latinbarometro.org där det framgår klart vilka regeringar uppfattats som mer demokratiska av sitt eget folk. Venezuela och Chavez toppar i popularitet i Venezuela och ligger lång över genomsnittet för kontinenten. Chile är i botten, både presidenten, partier och den ”demokrati” dem driver, har längst godkännande i Chile. Jag fattar inte varifrån har du fått att Chavez grundar sin makt på militär makt. Att Armén är med honom är ganska klart, annars hade de redan genomfört en kupp till. Och Chavez är populär i Venezuela och i Latinamerika (och eventuellt på andra håll också) för han vågar säga och göra vad andra bara lovar, snackar eller ljuger för sina väljare. Det är det de gillar hos honom, och som jag tror du kallar honom för pajas för. Alltså du tycker att någon som verkligen genomför och säger något är en pajas! Kul syn på politik du har. Den aktuella svenska regeringen har drivit igenom en av de mest repressiva lagar i världen för att spionera sina medborgare MEN där är det tyst! Inga demonstrationer på gatorna! Men efter kan man lugnt kritisera demokratiska regeringar på andra sidan jorden! Det där med abortlagen är en stor fråga i hela kontinenten och som tyvärr har fastnat på grund av rädsla för att stötta sig med den katolska maffian. Men det är roligt att du tycker att JUST i den fråga borde man våga gå de gamla strukturer och kasta på sig hotet från vissa maktcentra MEN i alla andra fall är det att gå för lång! (Alltså annars förstår jag inte varför du kritiserar en av de mest demokratiska regeringar i området) och nu ska jag svara till DN som idag (24/6) fortsätter att sprida propaganda och lögner om Venezuela…
Hej – jag jobbar i Managua för tillfället och skulle vilja få kontakt med dig via email. Om du kunde skicka ett email vore det toppen, tack Ann
Marc: Ja, samtidigt tycker jag inte att man alltid ska lita blint på opinionsundersökningar. Uribe har ju stöd av sisådär 80% av befolkningen i Colombia (enligt opinionsundersökningar) och det tror jag varken är helt sant eller är en särskilt bra måttstock på hur demokratisk han är (han är ganska lite demokratisk, om man frågar mig, eller de flesta sociala rörelserna i Colombia).
Jag ifrågasätter inte att Chavez är populär, dock, jag säger inte heller att han är jättedålig, han har tvärtom åstadkommit en massa bra och viktigt. Men bara därför är han inte felfri, långt ifrån.
Nej, jag tycker att Chavez är en pajas för hans sätt att uttrycka sig, inte alltid vad han säger, men ärligt talat så är han sjukt jobbig att lyssna på med sina timslånga tal, och han trampar i klaveret mer än en gång (vilket inte betyder att jag tycker att politiker ska låta smarta och torra och ordbajsa som Carl Bildt, men det finns mellanting).
Alliansen håller jag tyst om eftersom jag skriver om Latinamerika. Och jag kritiserar inte demokratiska regeringar på andra sidan jorden, jag bor i Colombia, Venezuela är mitt grannland.
Särskilt när det gäller Chavez är katolska kyrkans makt bara skitsnack. Varför skulle han inte våga gå emot katolska kyrkan när han kan stå i FNs generalförsamling efter att Bush har talat och säga att det luktar svavel för att djävulen just varit där…? Snarare är det så att frågan inte ses som tillräckligt intressant eller viktig av de så rättviseälskande vänstermännen (Chavez är bara en av dem, allihopa är lika mycket hycklare i den frågan).
Ann: Jag skickar ett mejl!
Hej igen! HTB frågor har fått en verklig plattform både i Venezuela och Bolivia i en utsträckning som är ganska unik på kontinenten. Det finns ju tom en Bög-lesbisk Bolivariansk Rörelse i venezuela. Situationen är betydligt sämre på andra håll MEN det har förbättras överall de senaste 10 år. Den enda landet det fortfarande helt förbjuder aborter är Nicaragua, i alla andra det tillåts i särskilda fall. Den enda ställe som det ät helt fri är i diktaturen Kuba och mexiko city. Nu är det så att personligen tycker jag att varje grupp i samhälle ska driva sina frågor, helst i samspråk och samverkan med andra sociala grupper eller rörelser. Jag menar det är kvinnornas sak att slå för ett bättre liv som kvinna, det är till indianer att slå för jämlikhet inför lagen , till ungdomarna till rätten till skolan och trygghet, till arbetarna till bättre villkor, till företagare till bättre villkor, och så vidare och så vidare. När alla kommer och hjälper varandra och börja delta i den demokratiska processen då händer saker. Det är precis så den nya vänster ser ut i venezuela, Bolivia, Argentina, ja, på hela kontinenten. Jag kan medge att jag inte alltid gillar Chavez´s ton när han pratar MEN vad han gör och säger är i min tycke helt korrekt. Dessutom man kan inte förneka att Chavez har varit motorn i den integrationsprocess mellan länderna i Sydamaerika som pågår i en otrolig hastighet. Mellan de två alternativ: en latinoamerika utan Chavez där det inte händer mycket och en med Chevez med sin otrevlig ton men där det händer saker, väljer jag den sist nämnda. Det finns planer på att döda honom, jag vågar inte tänka på vad som skulle hända. Det finns också i Sverige som gärna ser hnom död. De kallar sig också demokratins försvarare och freedom figthters. När jag pratar om den katolska kyrkans makt i Sydamerika menade jag i hela kontinenten, inte i venezuela. Men där kan jag se framför mig en pånyfödelse av befrielseteologin som en motvikt och en inhemsk variant av kristendomen. För övrigt är den katolska kyrknas makt i latinoamerika reell, inte bara retorisk. Hur som helst jag driver mitt privata krig mot Bush, hycklarna och falska liberaler på ett antal bloggar på oilka språk och stödjer den otrevlige Chevez i brist på någon annan som har ”Cojones” ;=)