Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2010

Jag tar mig friheten att reproducera en artikel av Colombianätverket, originalversionen hittar ni här.

Läs, och tänk innan ni röstar.

(Om ni inte orkar läsa allt så kan jag tipsa om att Vänsterpartiet vinner och Folkpartiet är sämst. Ungefär som vanligt.)

Riksdagspartiernas Colombiapolitik – presentation av partiernas svar i enkätundersökningen!

Under augustimånad skickade Colombianätverket ut en enkät till riksdagspartierna i valet för att reda ut vad de egentligen har för inställning till situationen i landet.

Här presenteras svaren vi fick!

1) Hur anser ni att konflikten i Colombia ska lösas?

Vänsterpartiet:
Colombia är utan tvekan det land i Latinamerika där brotten mot de mänskliga rättigheterna är mest omfattande. Med en så långvarig konflikt i bagaget och en humanitär situation så ytterst allvarlig som den i Colombia så måste det första steget mot konfliktlösning vara att de stridande parternas övergrepp mot civilbefolkningen är upphör. Liksom den colombianska juristkommissionen (se vidare fråga 5) anser Vänsterpartiet i övrigt att huvudansvaret för merparten av dessa omfattande och grova brott mot de mänskliga rättigheterna vilar på Colombias regering och att initiativen därför främst måste komma från det hållet.
Övergrepp mot fackligt aktiva, oppositionella, oberoende journalister och ursprungsbefolkningen är omfattande och grova och måste upphöra och de colombianska myndigheterna måste börja med att erkänna konsekvenserna av konflikten, annars kommer befolkningens mänskliga rättigheter aldrig tillgodoses.
Ansvaret för att nå en lösning vilar även på USA, som genom sin militära närvaro i landet backar upp regimen, samt på länder som Sverige som bemött de omfattande övergreppen med tystnad och ursäkter (se även fråga 2). Om konflikten ska ha en chans att nå en lösning måste fler länder höja sina röster.

Socialdemokraterna:
Konflikten är både långvarig och mycket svår. Det största hindret för en positiv utveckling i Colombia är den interna väpnade konflikten och narkotikakartellernas inblandning i politiken. Vi socialdemokrater anser att en förhandlingslösning måste till för att uppnå fred mellan de olika grupperingarna i Colombia.

Miljöpartiet:
Miljöpartiet tar avstånd från alla former av våld oavsett utövare. Vi menar att konflikter bara kan lösas i samförstånd och med demokratiska medel. Vi stöttade de Grönas presidentkandidat i det nyligen genomförda valet. Såren från en så djup och lång konflikt kommer att ta många år att läka så en lösning måste innefatta en verklig försoningsprocess.

Centerpartiet:
Centerpartiet anser att det är igenom EU och FN som Sverige har bäst möjlighet verka för fred i världen. Centerpartiet driver på för att EU ska bli en global aktör och ledare i frågor som rör mänskliga rättigheter, demokratisk utveckling, konfliktlösning och hållbar fred och frihet. För att få mesta möjliga inflytande ska Sverige tillhöra kärnan i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

Folkpartiet:
Genom att FARC och paramilitären lägger ned vapnen. Vägen dit är dock lång och svår.

Kristdemokraterna:
Konflikten i Colombia kan endast lösas genom att de illegala väpnade grupperna (vänstergerillor och paramilitärer) lägger ned sina vapen och integreras i samhället. De grupper som vägrar förhandla eller lägga ned sina vapen och som har som mål att med våld ta över regeringsmakten i landet, måste kunna bekämpas med våld, vilket under Uribe gjorts med stor framgång. Samtidigt måste grunderna till konflikten undanröjas (kokainproduktion och landdistrubition) – någonting president Santos lovat att han ska göra under kommande mandatperiod.

Moderaterna:
En förutsättning för en varaktig fred i Colombia är att skapa förtroende mellan olika grupper i det colombianska samhället och ett politiskt klimat där alla politiska uttryck är giltiga – så länge de sker i demokratiska former. Det är nödvändigt med en nationell uppslutning kring grundläggande värderingar som demokrati, fred och respekt för mänskliga rättigheter. Det krävs även ett avståndstagande från våld av alla parter för att lägga grunden för en långsiktig fredlig utveckling i Colombia.

2) Hur kan Sverige bäst bidra till en lösning på konflikten?

Vänsterpartiet:
Som medlem i FN och de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS har Colombia frivilligt åtagit sig att respektera människorättsaktivisters arbete och garantera deras säkerhet. Sverige måste som enskilt land och som medlemsland i EU och FN, kräva att den colombianska regeringen verkligen uppfyller sina skyldigheter i detta avseende, samt att man garantera säkerheten och de mänskliga rättigheterna för sin befolkning.
I alla relevanta internationella fora måste Sverige våga bemöta och kritisera de övergrepp som begås, oavsett vem som är ytterst ansvarig för övergreppen. Dessutom bör Sverige i alla sina kontakter med den colombianska regeringen, och inom EU, verka för att det i alla handels- och samarbetsavtal med den colombianska regeringen ställs tydliga krav på att grundläggande mänskliga fri- och rättigheter respekteras och att ingångna avtal suspenderas om kraven inte efterlevs (se även fråga 3).

Socialdemokraterna:
I alla sina kontakter med Colombia bör den svenska regeringen ställa tydliga krav på Colombias regering, bland annat kring krafttag angående situationen för internflyktingar, våldet, brott mot mänskliga rättigheter tex mord på journalister och fackligt aktiva. Diplomatiska kontakter ska kombineras med ett slagkraftigt utvecklingsarbete. Vi bör agera såväl bilateralt som tillsammans med de andra medlemsstaterna i EU. Här kan också FN spela en central roll när det gäller fredsförhandlingarna.

Miljöpartiet:
Vi ska stötta de demokratiska processerna i landet och delta i arbetet med försoning. Vi ska ställa krav på regeringen att respektera de mänskliga rättigheterna. Vi ska inte sälja vapen till landet.

Centerpartiet:
Se fråga 1

Folkpartiet:
Genom att verka för att demokratin får starkare fäste i Colombia och i grannländerna.

Kristdemokraterna:
Genom ett stöd till avväpning av illegala grupper och återintegrering av dessa i det civila samhället exempelvis genom företagande och arbetsskapande insatser.

Moderaterna:
Moderaterna och resten av alliansregeringen stödjer aktivt en fredlig lösning på konflikten i Colombia. Sverige driver på arbetet inom EU och FN och samarbetar med enskilda organisationer i både Colombia och Sverige för detta syfte. Colombia är ett av tre prioriterade länder för det svenska utvecklingssamarbetet i Sydamerika. Framförallt riktas biståndsinsatserna till projekt som kan skapa förutsättningar för en fredlig utveckling i landet. Sverige bidrar även med stöd för en serie studier om olika aspekter av våldet mot fackföreningsaktiva i Colombia. Studierna samordnas av UNDP, med stöd från åtta länder, ett antal forskningsinstitut och universitet.

3)Vad anser ni om frihandelsavtalet mellan EU och Colombia?

Vänsterpartiet:
EU:s handelsavtal och associationsavtal är inte, och ska inte vara, utan villkor.
Colombianska produkter omfattas i dag av EU:s program för General System of Preferences (GSP). Avtalet inbegriper respekt för fackliga och mänskliga rättigheter.
Frågan är om EU kan inleda förhandlingar om ett associationsavtal med ett land med så omfattande och grova brott mot de mänskliga rättigheterna på sitt samvete som Colombia. Men om man väljer den vägen ges möjligheter att sätta tryck på den colombianska regeringen för att förmå den att vidta åtgärder så att de mänskliga rättigheterna verkligen respekteras. Här finns också möjligheter att förmå den att inleda en reell fredsprocess.
Associationsavtal mellan EU och den Andinska gemenskapen, där Colombia ingår, skulle alltså kunna fungera som en påtryckningsmekanism för att kräva att respekten för mänskliga rättigheter efterlevs i avtalsländerna. Ett exempel på hur detta kan fungera är när EU år 2005 suspenderade handelsavtalet med Uzbekistan efter allvarliga övergrepp i landet.
Det rimliga vore att handelsfördelar gentemot Colombia kopplas samman med en reell avväpning av paramilitären och konkreta resultat när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Det är inte rimligt att först kritisera Colombia för bristen på respekt för mänskliga rättigheter och sedan belöna en släpphänt regering i dessa frågor med ett förmånligt handelsavtal.

Socialdemokraterna:
En fri rättvis och hållbar handel och mer rättvisa handelsregler i världen kan lyfta miljontals människor ur fattigdom. Vi vill se långsiktiga och utvecklingsvänliga handelsavtal.

Miljöpartiet:
Miljöpartiet anser att Sverige inom EU bör verka för att ett framtida associeringsavtal med Colombia villkoras med en markant och varaktig förbättring när det gäller det mänskliga rättigheterna, och att landet har börjat inleda en fredsprocess. Det är viktigt att EU i sina frihandelsavtal står upp för de mänskliga rättigheterna och man använder sina möjligheter att sätta tryck på den colombianska regeringen så att de mänskliga rättigheterna verkligen respekteras.

Centerpartiet:
Frihandel är alltid bättre än alternativen. Historien har visat vad protektionism för med sig – ökad otrygghet och sämre utveckling för alla. Genom sådana försök att skydda de egna marknaderna får vi en polariserad och orättvis värld. Vi skapar avstånd istället för närhet och öppenhet. Endast genom fri konkurrens, fri handel och stabila spelregler skapar vi grunderna för expanderande ekonomier. Detta är särskilt viktigt för utvecklingsländerna, som drabbas hårdast av slutna gränser, osäkra villkor och osund konkurrens.

Folkpartiet:
Vi stödjer frihandel och vill utveckla EU:s handelsförbindelser med länderna i Latinamerika.

Kristdemokraterna:
Handel mellan folken främjar fred mellan folken och välstånd. Ju friare handel desto större chans till tillväxt och fred.

Moderaterna:
Moderaterna anser att handel och politisk dialog är viktiga verktyg för att främja social och ekonomisk utveckling samt mänskliga rättigheter. Genom mer samarbete och dialog mellan EU och Colombia kan vi bidra till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Colombia, inte minst avseende arbetstagares rättigheter. Såväl Sverige som EU har verkat för att en klausul om mänskliga rättigheter ska ingå i samtliga breda samarbetsavtal som EU sluter med omvärlden. Det är ett krav från EU:s sida att det i avtalet med Colombia ska finnas en koppling till de politiska klausulerna och klausulerna om mänskliga rättigheter i 2003-års avtal om politiskt samarbete mellan EU och den Andinska gemenskapen.

4) Vilka krav kan ställas på den colombianska regeringen för att situationen för internflyktingarna och de mänskliga rättigheterna ska förbättras?

Vänsterpartiet:
Som vi tidigare nämnt anser Vänsterpartiet, liksom den colombianska juristkommissionen, liksom den colombianska juristkommissionen, att huvudansvaret för merparten av de omfattande och grova brotten mot de mänskliga rättigheterna vilar på Colombias regering. Stora krav måste därför också kunna ställas på den colombianska regeringen för att situationen för internflyktingarna och de mänskliga rättigheterna ska förbättras. Se även frågorna 1 och 5.

Socialdemokraterna:
Det måste självklart ställas hårda krav på regeringen, på alla parter i konflikten. Civilbefolkningen är oerhört hårt drabbad och konflikten hämmar möjligheter till utveckling. Korruption, narkotikans roll och våldet är några av utmaningarna.

Miljöpartiet:
Colombia är beroende av relationer med omvärlden och därför kan och bör vi och andra länder ställa högre krav på landets regering att ta itu med de egna myndigheternas brott mot de mänskliga rättigheterna och göra det möjligt för internflyktingar att kunna återvända, samt att i enlighet med domstolsbeslut betala skadestånd till drabbade.

Centerpartiet:
Centerpartiet vill att alla länder ska respektera folkrätten och att alla internationella relationer grundar sig på de gemensamma reglerna. Staterna är skyldiga att respektera folkrättens regler. Varje land har ett ansvar för att dess åtaganden vad gäller de mänskliga rättigheterna omsätts i nationell lagstiftning. Det räcker dock inte med lagar som klargör statens skyldigheter eller som förbjuder vissa handlingar. Det måste också finnas ett fungerande rättssystem (poliser, advokater och åklagare, opartiska och rättvisa domstolar) som förverkligar lagarna. Därutöver krävs kompletterande åtgärder såsom främjande – genom information och på annat sätt – av de mänskliga rättigheterna.

Folkpartiet:
Tydliga krav ska ställas på mänskliga rättigheter och på att internationell rätt upprätthålls. Det handlar också om att bönder får alternativ försörjning för att begränsa produktion av narkotika, att ge stöd till dem som på olika sätt drabbats av konflikten.

Kristdemokraterna:
Stora krav. Regeringen ansvarar för att medborgarna i sitt lands mänskliga rättigheter försvaras.

Moderaterna:
Alliansregeringen tar återkommande upp situationen för de mänskliga rättigheterna i den bilaterala dialogen som Sverige har med Colombia. Vidare arbetar vi även aktivt inom ramen för EU för att unionen ska ställa liknande krav. I november 2008 inledde EU en lokal MR-dialog med Colombia. Inom denna dialog finns möjlighet för EU att lyfta fram för samtliga prioriterade frågor, däribland oron över situationen för fackföreningsaktiva i landet. Sverige och EU verkar för att Colombia ska tillämpa ILO:s grundläggande konventioner. Moderaterna anser att det finns all anledning att fortsätta att driva frågor som rör respekt för mänskliga rättigheter i Colombia. Den dialog som EU har med den colombianska regeringen är därför konstruktiv och viktig.

5) Hur ser ni på möjligheten att den avgående presidenten Alvaro Uribe och andra representanter för den colombianska staten dras inför internationell domstol?

Vänsterpartiet:
President Uribe Vélez första mandatperiod kännetecknades av en dramatisk ökning av antalet godtyckliga arresteringar.
Men trots att situationen för de mänskliga rättigheterna i Colombia är i dag alarmerande och den colombianska juristkommissionen har presenterat en skrämmande statistisk över antalet mord och andra våldshandlingar som begicks under president Uribes första mandatperiod 2002-2006 och det, enligt samma juristkommission, visat sig att den colombianska staten var ytterst ansvarig för 75 procent av de politiska morden och försvinnandena under dessa år, så tror vi knappast att det är en realistisk möjlighet.

Socialdemokraterna:
Om/när en ansökan om detta inkommer till ICC kommer fallet att prövas, det är svårt att förutsäga idag vad en sådan prövning ger.

Miljöpartiet:
Alla som misstänks för brott bör ställas inför rätta för att få skuldfrågan utredd. Detta även om det handlar om presidenter eller myndighetspersoner. Det kommer säkert att bli lättare att dra andra myndighetspersoner än presidenten inför rätta dock. Presidenter har en förmåga att klara sig undan.

Centerpartiet:
Se fråga 1 och 3

Folkpartiet:
Det är upp till internationell domstol att avgöra om ett åtal ska väckas.

Kristdemokraterna:
Kontraproduktivt. Dock måste alla anklagelser kunna prövas givetvis. Men man ska komma ihåg att säkerhetsläget i Colombia blivit dramatiskt mycket bättre under Uribe. Det vittnar Utrikesdepartementets rapporter om mänskliga rättigheter i Colombia varje år sedan 2002.

Moderaterna:
Detta är en fråga som inte aktuell för närvarande. Den principiella utgångspunkten bör vara att det är det egna landets rättsväsende som ska hantera eventuella lagbrott.

6) Har ert parti tagit något särskilt initiativ i Colombiafrågan?

Vänsterpartiet:
Vänsterpartiet har under åren tagit åtskilliga initiativ i Colombia-frågan här i riksdagen. Vi har årligen lyft frågan genom motioner, debatter och deltagande i demonstrationer för mänskliga fri- och rättigheter i Colombia.
Genom biståndsprojekt via vår internationella avdelning, Vänsterns internationella forum, stöttar vi på olika sätt folket där man behöver det mest – i Colombia. Samarbetet med organisationer i landet bygger framförallt på tre centrala teman: kvinno- och jämställdhetsfrågor, mänskliga rättigheter och en fredlig lösning på inbördeskriget. Ett viktigt mål i är att öka kvinnors deltagande i politiken.

Socialdemokraterna:
Vi följer situationen, bla genom resor och besök i landet. Vi har motionerat i riksdagen och lokala partiorganisationer mfl har och har haft samarbetsprojekt i Colombia.

Miljöpartiet:
Miljöpartiet har under årens lopp skrivit många artiklar, deltagit i upprop, ordnat eller deltagit i seminarier etc. om Colombia. Vi arbetade mycket aktivt tillsammans med andra Gröna i världen i påverkansarbetet för att nå en frigivning av Ingrid Betancourt och andra fångar. Vi har agerat mot vapenexport till Colombia, fört samtal med colombianska regeringsföreträdare och ambassaden om många frågor. Vår biståndsorganisation Green Forum arbetar sedan många år intensivt med ett demokratiprojekt i Colombia tillsammans med de colombianska gröna.

Centerpartiet:
Nej.

Folkpartiet:
Den liberala biståndsorganisationen SILC har haft valobservatörer i Colombia och har varit involverade i projekt för att stärka demokratin i Colombia. Vi har också uppmärksammat FARC-gerillans terror och granskat vänstergruppers stöd till odemokratiska grupper i Colombia.

Kristdemokraterna:
Inte så många. Vissa ledamöter har gjort mindre utspel.

Moderaterna:
Moderaterna och resten av Alliansregeringen arbetar nära med Colombiafrågan inom så väl EU som i Sveriges bilaterala relationer med Colombia. Men även Jarl Hjalmarsson stiftelsen som är en till Moderaterna närstående organisation har en mycket aktiv roll i Colombia. Bland annat driver stiftelsen ett partinära projekt som syftar till att utbilda kvinnliga beslutsfattare och utbilda unga politiskt aktiva colombianer om demokrati och mänskliga rättigheter.

Annonser

Read Full Post »