Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2008

Jacuzzikonversationer

Medan långfredagsnatten blev påsklördagsmorgon satt jag i ett skumbad i en utomhusjacuzzi på ett gods utanför Manizales och drack rom tillsammans med några ungdomar ur gräddan av stans högeröverklass (”min pappa grundade det konservativa partiet”). Vi tog igen oss efter en dag vid poolen och en tretimmars ridtur runt ägorna.

Ja, jag vet inte riktigt hur det gick till att jag lyckades hamna i det där sammanhanget, men hur som helst var jag trevlig och konverserade och höll god min. Tills vi kom in på Uribe.

Det finns gränser för min diplomatiska kompetens, så jag kunde inte låta bli att säga att jag tycker att Uribe är ett fascistiskt svin, och naturligtvis, naturligtvis var hela sällskapet jätte pro-uribistas. Som om jag hade väntat mig något annat. Men fasen, det är svårt att argumentera med folk som hela sitt liv matas med guldsked och tror att bara man har lite entreprenörssinne så klarar man sig här i livet. Fast mest av allt är det svårt att argumentera emot vissa obestridliga faktum. Som till exempel att innan Uribe hade vi inte kunnat sitta där i jacuzzin. Och missförstå mig rätt, jag tycker inte att det är en viktig fråga om rika människor kan bada jacuzzi på sitt lantgods under påskhelgen, det är inte det det handlar om. Men förut var det i praktiken omöjligt att resa inom Colombia på annat sätt än med flyg, eftersom det var alldeles för riskabelt, vilket innebar att de enda som kunde resa var de riktigt rika. Numera går det att åka bil eller buss runt stora delar av landet. Numera kan man gå ut på kvällen i stan utan att vara särskilt orolig. Och vare sig man gillar det eller ej så är det Uribes förtjänst.

MEN, jag vägrar att tro att det inte hade gått att uppnå på något annat sätt. Utan extrem högerpolitik, utan hårt mot hårt, utan Uribes slagord Mano dura, corazón grande (hård hand, stort hjärta) – som mest verkar ha uppfyllts till första halvan. Och har man växt upp i ett land i konstant våld så kanske säkerhet är det allra viktigaste, på bekostnad av en massa annat, men jag kan inte låta bli att undra vad som händer med allt annat?

Sedan är det ju dessutom ett faktum att våldet har minskat för vanligt folk, landet har blivit säkrare, men snarare det motsatta gäller för till exempel fackföreningsaktivister. Men när jag tog upp Colombias världsrekord i mord på fackföreningsledare (ca 75% av det totala antalet i världen) fick jag svaret ”jo, men tänk på varför de mördats, något måste de nog ha gjort” och jag sa ”fy fan, det är precis samma argument som Pinochetanhängarna använder i Chile” och sen var någon diplomatisk nog att byta ämne innan situationen blev alltför obekväm, och vem vill vara obekväm när man kan dricka rom och bada bubbelbad i en jacuzzi undet stjärnhimlen och inte oroa sig för något i världen för det har allas hjälte Uribe sett till att vi inte behöver?

_______________________________________________________________

Konflikt: Autonoma Kärnan och Slutstadium

Svenska tidningar fortsätter att skriva om situationen här: DN och SvD

Andra intressanta inlägg om , , , , ,

Annonser

Read Full Post »

Ny skylt

Jag åkte förbi skylten nedan igår och då var den utbytt. I dess ställe sitter numera en skylt, inramad av den colombianska flaggans färger, där det står:

Antingen är du med Colombia
Eller så är du med terroristerna

Álvaro Uribe Vélez

Och att vara med Colombia innebär naturligtvis att ställa sig på fascist-högerpresidenten Álvaro Uribes sida i hans hårt-mot-hårt-politik mot ”terrorism”, vilket i praktiken innebär FARC*, där det inte finns plats för dialog eller försök till fredliga lösningar.

* och det verkar som om man alltid måste komma med en disclaimer; jag förnekar inte att FARC är terrorister eller att de är riktigt dumma, men däremot motsätter jag mig att FARC framställs som roten till allt ont som händer i Colombia, och att andra grupper, inklusive landets militär, försvinner undan i strålkastarljusets straffria skugga.

_____________________________________________________________

Konflikt: Syrran om vår tids slavar, Den Udda Vinkeln om apoteksmonopolets vara eller inte vara, Kim Müller om don’t fuck with the people handling your food, Petter om FP kanske skulle förbjuda historieforskning?, Red Metal om extra extra Rikki Rockett är vegan, Redundans om ett fackförbund i periferin?, Samhällsfeber om papperslösa ställer krav – bra för arbetarklassen och Vardagspussel om barristan, hon ska skratta och va glad

Andra intressanta inlägg om: , , ,

Read Full Post »

Marsbild 2008

”JA Colombias armé, fäderneslandets heder och ära”

Sån här fräsch reklam gör militären lite här och var i landet, alltid med stark nationalistisk underton och är det foton så är det alltid tuffa manliga soldater (som är beredda att ge sitt liv för fäderneslandet och colombianernas säkerhet) och någon gång kvinnor och barn (som är uppoffrande och förstår att deras make/far gör någonting som är så mycket större och viktigare än familjen)…

Read Full Post »

Jag skulle klassa demonstrationen här i Bogotá igår som väldigt lyckad. Naturligtvis mycket mindre uppslutning än den för en månad sedan, något annat var heller inte väntat. Men mycket större uppslutning än åtminstone jag hade föreställt mig. Colombias så kallade civilsamhälle håller på att vakna upp politiskt och det är helt fantastiskt.

Jag tänkte inte komma med någon djup analys av det hela, det kan ni läsa till exempel här. Jag tänkte bara berätta varför den här demonstrationen var så viktig, särskilt nu i dagarna när FARC framstår som demoner och roten till allt ont. Och ja, FARC är skit, det förnekar jag inte, men det är viktigt att inte glömma bort att det finns andra väpnade grupper i landet att bekämpa, också.

En av mina bästa vänners morbror var advokat och människorättsaktivist. En dag försvann han spårlöst. Hans fru, min kompis moster, fortsatte då hans arbete. Då började hon få post. Ett finger, två fingrar, en arm, och så vidare, tills hon hade fått tillbaka hela sin make, uppstyckad i småbitar.

Det är Colombias paramilitärer. Det är inte någon grym militärdiktatur på 70-talet som vi kan säga ”aldrig mer” om, det är nu, idag, och just därför är det så viktigt att bege oss ut på gatorna och protestera, även om man nu inte tror att det förändrar något så vill jag ändå tro att alla bäckar små.

_____________________________________________________

Svenska tidningar fortsätter att skriva så tangentbordet glöder om den här delen av världen:  DNDNDNSvD, till exempel.

KonfliktSyrran är tillbaka, hurra!  Den udda vinkelnKim MüllerSlutstadium

Andra intressanta inlägg om: , , ,

Read Full Post »

OEA fortsätter att sammanträda idag och hittills verkar Colombia stå väldigt ensamt. USA är det enda land som försvarat Colombias attack, Kanada och Bahamas förhöll sig neutrala, och alla andra länder fördömde skarpt Colombias agerande och krävde ursäkter, medan Colombia desperat fortsatte försvara sig. Det återstår att se hur det hela utvecklar sig.

Hur som helst, Magnus Linton har skrivit de absolut intressantaste analyserna jag läst hittills, ett läsmåste
Hugo, Rafael & Alvaro – sju slutsatser (från igår)
Fler slutsatser (från idag)

Dessutom skriver de svenska nyhetstidningarna som aldrig förr om den här delen av världen: DN & SvD

Imorgon hålls en sedan länge planerad demonstration, som svar på de massiva demonstrationer som hölls mot FARC den 4 februari. I ljuset av de senaste dagarnas händelser har den helt plötsligt blivit otroligt mycket mer politiserad än vad den redan var. Den här informationen kommer från Colombianätverkets hemsida:

Den colombianska staten bär ett stort ansvar för den humanitära krisen i Colombia. Nära 4 miljoner colombianer har tvingats på flykt i sitt eget land, de allra flesta av paramilitären. Paramilitären, ofta i samarbete med den colombianska militären, har fört bort mer än 15 000 människor vars kroppar de begravt i massgravar eller slängt i floder. Mellan 1982 och 2005 begick paramilitären mer än 3500 massakrer och stal över sex miljoner hektar land. Samtidigt har man mördat fler än 1700 indianer, 2500 fackföringsmedlemmar och nära 5000 medlemmar av rörelsen Unión Patriótica samt tvingat över 10 000 afrocolombianer och bönder från sin mark.

Det paramilitära våldet fortsätter trots att paramilitären officiellt avväpnades 2002. De mördar mer än 600 personer om året och har skaffat sig kontroll över 35 procent av den colombianska kongressen i en skandal som kommit att kallas ”parapolitiken”. Det har också dykt upp flera nya paramilitära grupper som går under namnet ”Aguilas Negras”.

Samtidigt ökar den colombianska arméns människorättsbrott. Den colombianska armén har sedan 2002 illegalt avrättat 950 människor, och ofta klätt ut offren till gerillasoldater.

Den 4:e februari i år demonstrerade många mot gerillans våld. Man ”glömde” att nämna paramiltären och staten, trots att dessa är ansvariga för 75 procent av de politiska förföljelserna i landet. Vi är också emot gerillans våld, men vill med denna demonstration uppmärksamma det statliga och paramilitära våldet och utkräva ansvar av den colombianska staten för de övergrepp som de begår mot sin egen befolkning.

– Inga mer massgravar
– Inga mer tvångsförflyttningar
– Inga mer paramilitärer
– Inga mer parapolitiker
– Inga mer statliga brott

Stockholm
Tid: 6:e mars klockan 18.00
Plats: Medborgarplatsen i Stockholm
Kom och ta med ljus (av typen ”gravljus”) att tända för offren för våldet i Colombia. Ladda ner affischen och sätt upp där du kan!
Kontaktperson: Fredrik Jansson, fredrik.jansson@colombianatverket.se, 0704-850417
Arrangör: Colombianätverket – en ideell partipolitiskt och religiöst obunden organisation grundad 2003 vars målsättning är att verka för fred och social rättvisa i Colombia.
Umeå
Tid: 6:e mars klockan 17.00
Plats: Rådhustorget i Umeå
Arrangör: Colombianer i Västerbotten
Karlskrona
Tid och plats: Klaitedaplatsen kl 12.00 den 6:e mars

_________________________________________________________________

Andra intressanta inlägg om: , , , , , , ,

Read Full Post »

Ordkrig

Idag sammanträder OEA, Organisationen för Amerikanska Stater, för att försöka hitta en diplomatisk lösning på problemet Colombia-Ecuador-Venezuela.

Samtidigt flyger anklagelserna fram och tillbaka över gränserna.

Venezuela stängde idag gränsen till Colombia, medan den mellan Colombia och Ecuador fortfarande är öppen.

Colombias militär kommer med en mängd anklagelser mot såväl Ecuador som Venezuela som de påstår sig ha hittat bevis för i den dödade FARC-ledaren Raúl Reyes dator. Dokument som bevisar möten mellan Ecuadors regering och FARC, och dokument som bevisar att Chávez skulle ha skänkt 300 miljoner dollar till FARC. Dessutom dokument som bevisar att FARC var på väg att skaffa uran för vapentillverkning.

Såväl Ecuador som Venezuela svarar på anklagelserna att de är rena och skära lögner och att Colombia hittat på dem för att  rättfärdiga sitt orättfärdiga handlande på ecuadorianskt territorium.

Och jag vet inte vem man ska tro på. De colombianska nyheter som visas om händelserna känns ungefär lika objektiva som Fox News rapportering om Irak-invasionen. Något skumt är det allt med hela grejen, då Colombia först påstod att attacken var självförsvar när de anfölls av FARC, det var därför de var tvungna att utföra aktionen på ecuadorianskt territorium, men då de blev överbevisade (gerillamedlemmarna hade i själva verket dödats i sömnen) övergick de till att anklaga Ecuador för samarbete med FARC.

Hur som helst, senaste nytt är att Colombias president Uribe i morse meddelade att han kommer att anmäla Venezuelas president Chávez till Internationella Domstolen för stöd till folkmord (för hans påstådda utbetalning till FARC).

Hm, tänk att ingen kommit på den tanken när det gäller Uribes väldokumenterade kopplingar till paramilitärerna…

Läs mer: DNSvDEl Tiempo

______________________________________________________

Konflikt:  Reciprocity och Marcusen

Andra intressanta inlägg om: , , , , , , ,

Read Full Post »

Krisen fortsätter, i morse var det allt som visades på nyheterna och upptog förstasidorna på tidningarna.

Colombias ambassadör i Ecuador har blivit utvisad, och Ecuador har dragit tillbaka sin ambassadör från Colombia. Dessutom har även Ecuador nu mobiliserat trupper längs gränsen till Colombia.

Colombia har ursäktat sig för att operationen utfördes på ecuadorianskt område, men samtidigt kommit med nya anklagelser. Militären påstår nämligen att de hittat den dödade FARC-ledaren Raúl Reyes personliga datorer och att det i dem funnits dokument som beskriver möten mellan FARC och såväl säkerhetsministern Gustavo Larrea som presidenten Correa, där de utbytt information och kommit överens om samarbete. Colombias regering menar att detta är mycket allvarligt och hotar landets nationella säkerhet, medan Ecuadors regering å sin sida menar att alltihop är lögn och påhittat av Colombia för att dölja vad de gjort.

USA har trupper stationerade i Colombia och ger dessutom Colombia ett enormt militärt ”bistånd” som sina viktigaste allierade på kontinenten, och Bush drömmer säkert våta drömmar om nätterna om att få en anledning att störta Chávez, men jag tror inte att Uribe är särskilt sugen. Colombia har nog med väpnad konflikt inom landet för att dessutom ge sig in i något med grannländerna. Samtidigt har han ju gått till val, och byggt sin popularitet, på att sätta hårt mot hårt när det gäller gerillan (paramilitärerna däremot har han gång på gång bevisade kontakter med), och det är frågan om han kan låta det passera obesvarat att hans grannländer försvarar hans ärkefiender FARC.

En annan som också gett sig in i leken är Nicaraguas president Ortega som på en presskonferens uttryckte sina kondoleanser till Reyes familj och till ”bröderna i FARC”. Och jag blir så less. Bara för att man tycker att Uribe är en fascist eller kallar sig vänster måste man inte bli FARC-kramare. Allt är inte så svartvitt.

FARC är tillsammans med övriga beväpnade grupper (inkluderat militären) i landet ansvariga för att Colombia har näst flest kidnappningar i världen om året (efter Irak), näst flest internflyktingar i världen (efter Sudan) och flest politiska mord i världen om året. Deras marxistiska retorik är bara retorik och att beväpna bönderna handlar om att driva bort dem från deras mark och tvinga dem att bli kanonmat.

FARC är inte snälla eller bra, och det kan man tycka även om man är vänster och utan att för den skull samtidigt försvara Uribe eller paramilitärerna eller USA eller vilka andra högerfascister som helst. Men det verkar inte de Stora Latinamerikanska Vänstergubbarna hålla med om.

_____________________________________________________

Konflikt:  Den Udda VinkelnKim MüllerRed Metal och Under Täcket.

Mer om den här konflikten: SvDSvDDN.

Andra intressanta inlägg om: , , , , , , , ,

Read Full Post »

Older Posts »